Dags att skärpa sig

Sen en vecka tillbaka har min kamera varit spårlöst försvunnen. Hade letat igenom rummet och valda delar av huset utan resultat. Sen igår kväll fick jag helt plötsligt en snilleblixt och mindes att jag lagt den i min ena stövel förra veckan, när jag ville få bort alla saker från köksbordet när vi skulle äta middag. Men i samma veva som kameran återfanns, berättar Sheelagh för mig att hon satt in min lön på mitt engelska bankkonto. Så trevligt, tänkte jag, 350 pund rikare! Måste bara hitta kuvertet med kontokortet i som jag fick skickat till mig för några veckor sedan....OJDÅ. Insåg efter halvhjärtad sökning att just det kuvertet blivit misplaced. Kunde inte hitta det någonstans. Och nu kommer det roliga: det har nog blivit slängt. Minns att jag satt vid köksbordet och höll i ett kuvert från Abbey Bank, och jag kände att det fanns ett kort inuti. Lämnade sedan kuvertet på bordet och lämnade huset och sedan...ja, sedan dess har jag inte sett till det. Hela kuvertet, med papper och kort och allt, är spårlöst försvunnet. Och min stora fråga till mig själv är: VARFÖR lade jag inte in det på mitt rum? VARFÖR lät jag det ligga och skräpa? Ååh Nina, att du aldrig lär dig!
Så förmodligen har det blivit slängt i papperåtervinningen av misstag och jag måste nu gå tillbaka till banken och spärra kortet och be om ett nytt. Alltså....ÅÅÅH. Seriöst, NINA ATT DU ALDRIG LÄR DIG!
När jag beklagade mig till Sheelagh och Chris:
"20 years life experience hasn't taught me anything obviously".
"And unfortunately it'll just get worse and worse, haha".

Himla upplyftande...

Men bortsett från detta så har dagarna varit riktigt mys. Igår, efter att jag sprungit till skolan med tjejerna, åkte jag hem till Jenny där vi tillsammans med Sanna, Marie och Sara kollade på Harry Potter och De Vises Sten. Mysfilm! Och idag mötte jag upp Jenny, Elin, Sanna och Sara på ett regnigt Trafalgar för att kolla in National Gallery. Massor av Caravaggio och Titian och även en da Vincitavla som vi har hängandes hemma i Lindome sen en massa år tillbaka. Sjukt kul att se den i verkligheten.
En sak man lär sig om livet, speciellt i en stad som London, är: ALLT kostar pengar. Till och med det som är gratis kostar pengar. Och just detta fick vi bittert erfara idag när vi insåg att de tagit de bästa tavlorna och satt de i ett speciellt rum och gjort som en liten exhibit, som dessutom kostar 10£. Alltså, detta är alltså tavlor som 365 dagar om året 24/7 hänger i museet till allas beskådan, helt gratis. Och helt plötsligt bestämde de sig för att de bästa tavlorna ska bara folk som har råd att betala få se. Är detta logiskt eller är det bara jag som är snål?
Hade verkligen sett fram emot att få se Holbeins "Ambassadörerna" och van Eycks "Makarna Arnolfini" i verkligheten. Men tji fick jag. Får väl vänta tills februari när utställningen tar slut och de ställer tillbaka alla tavlor i museet igen.

Apropå att allt kostar pengar; utanför National Gallery fanns en stor genomskinlig låda full med mynt och en skylt som sade: "Alla statliga museer i England är gratis. Skänk en pund eller två så att vi kan fortsätta att ha det gratis". Logik, någon?

Nej, dags att sova. Det är ganska sent och i morse snoozade jag i en timme. Inte bra...

Over and out! /nina